Den som vandrar genom Stockholms stadsdelar med uppmärksamma ögon märker snabbt att varje era lämnat tydliga spår på fasaderna. Vasastans sekelskifteshus med ornamenterade putsdetaljer, Södermalms tegelfasader i brunrött och orange, Östermalms välbevarade palats med profilerade lister och balustradräcken, miljonprogrammets raka fasader med karaktäristiska balkonger och putsade ytor. Det är lager av arkitekturhistoria som sitter i ytan på varje hus, och som kräver kunnig hantering för att inte försvinna.
Fasadtyperna i Stockholms stadsdelar
Stockholm byggdes ut i flera tydliga epoker, och varje epok hade sina egna fasadmaterial och sin egen estetik. Det gör att det går att läsa en stadsdels historia direkt i husfasaderna, om man vet vad man tittar på.
Sekelskiftets stenstäder – Vasastan, Östermalm, Gamla Stan och delar av Södermalm – byggdes med massivt tegel som stomme och putsade eller rappade ytor utåt. Dekoratörerna tillförde stuckaturdetaljer, profilerade gesimser och ornament kring fönster och portar som gav varje hus en distinkt karaktär. Många av dessa detaljer sitter kvar idag, täckta av decennier av ommålningar och i varierande skick.
1920- och 30-talens klassicism, synlig i delar av Kungsholmen, Södermalm och Enskede, arbetar med en mer avskalad version av samma puts-tradition. Fasaderna är slätare, detaljerna färre och mer geometriska, men materialen är i grunden desamma.
Miljonprogrammets fastigheter, uppförda mellan 1965 och 1975 i stadsdelar som Rinkeby, Tensta, Farsta och Skärholmen, har en annan fasadkaraktär. Betong, lättbetong och putsade ytor i enkla geometriska former dominerar. Det är byggnader som nu börjar nå den ålder där underhållsbehovet är påtagligt och fasadproblem uppstår systematiskt – och där specialister som BBM Fasad har lång erfarenhet av att hantera just de materialproblem som är typiska för varje byggnadsepok.
Stadsdelar och fasadkaraktär
| Stadsdel / område | Dominerande byggnadsepok | Typisk fasadtyp | Vanliga underhållsbehov |
| Vasastan, Östermalm | Sekelskiftet 1880–1920 | Puts på tegel, ornamenterade detaljer | Spricklagning, puts-lagning, varsam ommålning |
| Södermalm (äldre delar) | Sen 1800-tal till 1920-tal | Tegel, puts, blandat | Tegelfogning, putslagning, fönsterkarmar |
| Kungsholmen, Enskede | 1920–1940-tal | Slätputs, kalkfärg, klassicistisk | Puts och kalkfärgsförnyelse, spricklagning |
| Vällingby, Farsta, Bagarmossen | 1950–1960-tal | Tegel och betong, varierande | Fogning, putslagning, betongskador |
| Rinkeby, Tensta, Skärholmen | Miljonprogrammet 1965–1975 | Betong, lättbetong, enkel puts | Betongreparation, puts-förnyelse, enstegstätad fasad |
Vad puts faktiskt är och varför det slits
Puts är en av de vanligaste fasadbehandlingarna i Stockholm och finns på byggnader från sekelskiftet till idag. Men det är inte ett enda material utan en teknik med många varianter, och valet av putstyp och appliceringsteknik avgör hur länge fasaden håller och hur den ska underhållas.
Traditionell kalkputs är det äldsta och fortfarande ett av de bättre alternativen för äldre byggnader. Den andas – det vill säga, den transporterar fukt ut ur konstruktionen utan att stänga inne den. Den rör sig med underlaget utan att spricka lika snabbt som hårdare material. Och den kan i många fall lagas med puts av samma typ, vilket gör att reparationsarbetet integreras i originalet utan synliga skarvar.
Moderna putssystem, framför allt de tunnputssystem som introducerades från 1990-talet och framåt, arbetar annorlunda. De är snabbare att applicera, ger en slät och jämn yta och kräver normalt lite underhåll de första åren. Men de kan i vissa konstruktioner skapa problem med fuktintrång, och det är just det som lett till ett utbrett problem i Stockholms fastighetsbestånd – den enstegstätade fasaden.
Enstegstätade fasader – ett Stockholmsproblem
Under 1990- och 2000-talen byggdes ett stort antal flerbostadshus i Stockholm och övriga Sverige med enstegstätade fasader. Det innebär att puts och tätskikt applicerades i ett enda skikt direkt mot isoleringen, utan ett luftspaltssystem som annars tar hand om fukt som tränger igenom.
Systemet fungerade under förutsättning att ytan var helt tät. Men puts spricker, fogar runt fönster och balkonger ger efter, och fukt börjar ta sig in. Utan ett luftspaltssystem som transporterar fukten ut igen fastnar den inne i konstruktionen, angriper isoleringen och i värsta fall den bärande stommen. Problemet är ofta inte synligt utifrån förrän skadorna gått långt.
Att åtgärda en enstegstätad fasad är ett mer omfattande projekt än en vanlig fasadrenovering. Det kräver specialiserat kunnande om systemets uppbyggnad och hur problemen på rätt sätt åtgärdas utan att skapa nya. Det är ett område där erfarenhet av det specifika systemet är avgörande för ett hållbart resultat.
BBM Fasad är ett familjeägt fasadföretag i Stockholm med erfarenhet sedan 1960-talet. De arbetar med fasadrenovering, puts, balkongrenovering, fönsterbyte och fasadmålning för bostadsrättsföreningar och fastighetsbolag i hela Stockholmsregionen, och har gedigen erfarenhet av att hantera äldre fasadmaterial och moderna system som enstegstätade fasader.
Tecken på att fasaden behöver ses över
- Sprickor längs fasaden, särskilt runt fönster och balkonger, är ett tidigt tecken på rörelser i konstruktionen eller i fogmassan.
- Putsytor som lossar eller bubblar tyder på att puts och underlag inte längre binder till varandra – ofta orsakat av fukt bakom.
- Mörkare fläckar eller fuktspår på fasaden efter regn som inte torkar upp i normal tid kan indikera ett absorberande material eller fukt bakom ytan.
- Missfärgningar längs balkongplattors undersidor tyder på vattenintrång i balkongens konstruktion, vilket ofta hänger samman med fasadproblem i anslutningszonerna.
- Vita utfällningar på tegel eller puts – saltutfällningar – är ett tecken på att fukt rör sig igenom konstruktionen och för med sig salter ut till ytan.
- Sprickor i fogarna mellan tegelstenar eller i kring fönsterkarmar och plåtbeslag är ett av de vanligaste insläppsställena för vatten och bör åtgärdas tidigt.
Stockholms fasader är en del av stadens identitet. Den som vandrar längs Karlavägen, Rörstrandsgatan eller Götgatan vandrar också igenom ett sekel av fasadhantverk – och det hantverket kräver kontinuerlig skötsel för att bestå.